hehej. är hemma i avesta igen nu. vaknade av att solen sken på mitt ansikte, gick upp och glömde i vanlig ordning kaffekoppen på diskbänken när jag åkte till jobbet. men gjorde det ändå med ett léende på läpparna. för första gången typ, ever. första gången jag vaknat av mig själv och åkt till jobbet med gott humör. något speciellt måste ske idag. vad kan det vara. spänningen är olidlig. kom precis hem från johannis där jag var på ljusparty. det var mysigt, men damens diskussioner om de olika ljusens egenskaper som jag inte förstod en uns av fick mig att inse vad som måste ske idag. det som satte pricken över i-et var att jag nyss shoppade loss på gymgrossisten, trots att jag vet exakt hur överflödiga kosttillskott och sånt är om man käkar som en normal människa. men jag gjorde det ändå. kanske var det för att jag har så mycket överflödiga pengar och tyckte att det var en "fancy" lyx som jag kunde unna mig (tvivlar på detta med tanke på det faktum att min teleräkning översteg min lön denna månad) eller så var det helt enkelt för att jag är en känslolös zombie som vill se någon typ av resultat snabbt för att påminna mig om att jag lever. eller så är jag bara rastlös och korkad vilket verkar vara min nya standard nuförtiden. detta medföljde dock att jag nådde dagens slutsats: jag ska åtege mina stackars döende hjärnceller sin fulla kapacitet och bli en smart individ igen. korkighet är den värsta känslan jag vart med om. min hjärna är det enda jag alltid kunnat förlita mig på, och jag har betrayat den. den och mina abs. så jag tänker även träna som en drule. vill se hur fit jag kan bli. no more chillpills for lullan. (som om dom skulle funka på detta levande bokstavssjukdomsfall i vilket fall). men somsagt man ska inte överdriva, så varvar hela smart-och-hälsosam-grejjen med en myskväll med mammsi och reggisen nu. saknat dom så mycket. puss