samtidigt försöker jag att på något vis massera mina vader med mammas massagekudde, vilket inte är det lättaste med tanke på att den är designad för ryggfiléerna. men fick cellskräcksanfall när jag började känna hur knutarna jag har på vadmusklerna började knyta åt sig så what to do liksom. 10timmarspass på donken är inte nådiga.

kände mig förresten lite nyttig i bilen på vägen hem från jobbet, så satt och doppade lösgodis i garlicdipp. inte alls så sjukt som det låter, men inte.. gott.. heller..